Första tanden

I lördags 23/11 tappade London sin första tand. 

Älskade unge. Du har gått och varit så otroligt stolt över att du snart skulle tappa en tand. Vickat och vickat. I lördags när Seven, Live och lise var här så kom du ner till oss i badrummet när vi färgade håret och var ledsen för tanden hade fastnat i en godis. Den åkte dock inte ut då, men nästan. Jag frågade om vi skulle peta ut den men det ville du inte. 2 min senare kom du ner med tanden i handen,  superglad. Du hade plockat ut den. 
Vi la den i vatten i en liten kopp i badrummet men du ville sååå gärna hålla tanden. Jag berättade att du skulle kunna tappa den, men du ville hålla bara en liten liten stund... senare var vattnet ur koppen uthällt och tanden som du sa att du hade haft bredvid dig när du ritat long gone. Vi letade överallt men ingen tand, jag sa att tandfen förmodligen skulle hitta tanden och lämna ett guldmynt i alla fall. 
På morgonen dagen efter var du lite rädd för att gå upp, du undrade om tandfen var kvar och om jag kunde få först upp"jag känner mig lite rädd mamma, är det okej om du går upp först" sa du. (Du pratar så gulligt och lillgammalt ibland så jag dör ) 
Historien går nu att tandfen har hittat den p tagit den till tandlandet. Hon undrade dock varför mormor gett henne en ask att ha tänder i om tandfeerna ändå tar dem....  (null)