1 månad

Älskade skatt. En månad. Nu har man liksom landat i föräldraskapet, i att vara tvåbarnsförälder. För tre veckor sen ville jag att du skulle bli äldre, längtade efter att du skulle titta på mig och faktiskt se mig. Nu gör du det, du ler och har börjat jollra litegrann. Du följer oss med blicken och kan verkligen fokusera. Bara de senaste dagarna märker jag hur du tittar nyfiket runtomkring dig. Du vill se och vara med. Du vet vem som bär dig och det känns som att du får ett annat lugn så fort du kommer till mig. Mammas hjärta. Du är en nöjd tjej. Du älskar närhet och värme. Du har i stort sett legat på mitt bröst sen du kom. Sovit och ätit. Nu gillar du att ligga själv i vagnen på dagarna , tätt omsluten av filtar och lammskinn.

Mamma får lite egentid men sen vill du tillbaka i famnen kvällstid. Vi gillar det. På nätterna gosar du in dig i mig och grymtar så fort jag flyttar på mig.
Så från att längta efter att du skulle bli äldre så vill jag nu nästan stoppa tiden. Vips är du ett och ska inskolas på dagis. Samtidigt är vi så nyfikna på vem du är och längtar efter att lära känna dig. Du är så otroligt fin och jag fylls med sådan stark kärlek när jag tittar på dig. Mitt älskade barn.