Julklapp till familjen

Vi passade på att säga det till våra familjer på julafton genom att ha slagit in ett paket med bebisskor. Ni skulle sett tystnaden innan folk fattade. Pappa sa; vafan, jaha är det här era gamla eller vadå? O sen lossnade det för Eva :) Wilma sa att hon alltid drömt om att bli moster och Mindra ville se bebisen i magen o kom o drog upp tröjan haha.

Hos Mickes familj var det hans mamma som öppnade och hon sa; nemen oj de här måste ju va fel inslaget. 

Sen va alla knäpptysta o kollade på varann tills Sofia (Mickes brors fru) skrek "ska ni ha baaaarn" och sen blev det lite tårar och massa kramar. Allt gick superfort. Hann knappt fatta själv. Sen pratade vi om det och om barn, förlossning etc hela kvällen. 

Sofia och Daniel hade pratat dagen innan om att de var så tråkigt att Saga inte skulle få jämnåriga kusiner(hon är 1,5 ca) ! Hans pappa sa att han förstod att det var såhär det skulle bli men kanske inte så snabbt ;) men allt jag o Micke gör går fort. Antagligen för att det känns så rätt. Aldrig känt mig såhär med en annan människa. 

Deras förlossning var egentligen en mardröm och Micke såg helt likblek ut när vi pratade om det. Men jag blir nog mer taggad. Eller jag tror jag blir mer förberedd av att höra historier så man inte tror att det kommer bli piece of cake . Det kan gå åt helvete och på ett helt annat sätt än vad man tänkt MEN man är i goda händer och ut kommer bebisen till slut.

Sen kanske min går jätte lätt vad vet jag men tror inte man ska ha de som inställning. Så jag blir inte rädd, snarare förberedd !! 



Med dig vid min sida fixar jag allt!